Kapitel 19

Nessie, Bella och Edward var såklart tvungna att åka hem och berätta för resten av deras familj att dem var hemma. Jag frågade mamma om jag fick följa och hon sade ja. Jag kunde se Taylors besvikna ansikte i ögonvrån när vi satte oss i taxin igen och åkte därifrån men jag kunde inte tänka på det något längre. Jag var med mannen jag hade gråtit för och längtat efter och som jag skulle göra vad som helst för. Han som gick och väntade på mig i flera månader utan att träffa mig medan han hade en annan tjej som också gillade honom och jag visste att han också gillade henne. Det gjorde ont i hjärtat av att tänka på det. Jävla Melinda. Varför kunde hon inte bara gå och leta upp någon annan kille istället för att hänga efter min. Jag var tvungen att säga det till henne, men hur skulle jag kunna göra så att hennes hjärta gick itu flera gånger. Det påminde mig om en låttext men jag kunde inte komma på vad låten hette. Texten gick ungefär: Ett hjärta kan gå i tusen bitar blablabla. Okej så dem sjöng inte blablabla men jag kunde inte komma på resten av texten. Men visst hade dem rätt. Ett hjärta kan gå i tusen bitar, mitt hade gjort det och Melindas hjärta hade också gjort det. Jag suckade. Seth tittade på mig men jag bara skakade på huvudet och lutade det mot hans varma axel. Jag hade saknat hans värme. Hans underbara superheta värme. Efter ett tag fick jag ta bort huvudet för det blev för varmt. Seth skrattade till och jag log mot honom.

   När vi var framme flög Nessie ut ur bilen precis som jag hade gjort när jag hade sett Seth innan men det gjorde antagligen inte ont på henne. Bella och Edward skrattade och jag lutade mig bort från Seth så jag kunde kolla vad det var som var så roligt. Nessie hade gjort så för hon hade fått syn på Jacob. Nu stod dem och kramade om varandra. Nerför trappan kom Esme och Alice och efter dem kom Carlisle och Jasper. Men jag såg inte en skymt av Emmet eller Rosalie. Dem kanske var ute och jagade. Edward stannade bilen och vi alla hoppade ut. Edward stegade fram till Carlisle.

”Where is he?” frågade han Carlisle häpet. Bella försvann och när jag såg henne igen stod hon bredvid Carlisle. Carlisle tog deras händer och visade dem in. Jag tittade oroligt upp på Seth. Han lade armen om mig och vi gick in efter dem andra. I vardagsrummet satt Emmet och Rosalie lutade över något. Seth stannade mig i dörräppningen. Jacob gjorde likadant med Nessie bredvid oss. Edward gick fram till Emmet och Rosalie med Bellas hand i den andra. Plötlsigt morrade han till och Bella kollade ängsligt på honom.

”What is it?” frågade hon och lade handen på hans axel.

”See for yourself”, sade Edward och flyttade sig till Nessies sida.

”Can I see?” frågade hon Edward. Han skakade på huvudet och Nessie blängde argt på honom. Sen stormade hon upp för trapporna med Jacob hack i häl. Jag tittade efter dem och drog sedan med Seth uppför trapporna till Nessies rum. Nessie satt på hennes säng med armarna i kors och stirrade surt på något osynligt framför henne.

”Nessie?” frågade jag henne. Hon tittade på mig och gav mig ett plågat leende.

”Why does she react this way?” frågade jag Jacob som satt bredvid Nessie på golvet. Han ryckte på axlarna. Jag gick fram till Nessie och satte mig framför henne. Jag såg Seth sätta sig bredvid Jacob på golvet i ögonvrån. Jag lade min ena hand på Nessies knä som hon hade dragit upp till hakan. Hon lutade sin haka på det andra knäet. Hon tittade upp på mig och plutade på läpparna.

”Because I hate him”, förklarade hon lugnt.

”Who?” frågade jag.

”Edward of course. He’s behaving like I’m a little child. I’m not. I can handle things. Tough things. Things that he thinks I can’t handle.” Jag nickade förstående. Jag försökte förstå. Men jag förstod faktiskt inte henne riktigt. Hon hade inte fått se något Edward inte ville att hon skulle se för att skydda henne antagligen. Tänk så var det ett lik. Skulle Nessie verkligen vilja se ett lik? I don’t think so. I knew I wouldn’t. Vänta, var det precis jag som tänkte på engelska? I believe it was. Hmm, kanske jag skulle börja tänka på engelska hela tiden. Jag sköt undan den tanken till någon annan gång. Just nu orkade jag inte tänka på sådant trams. Var det verkligen trams? Äsch, iallafall skulle jag fokusera på Nessie nu och inget annat.

”So he didn’t let you see something you might have regret seeing if he would have let you. Did you ever think of that?” Nu blängde Nessie på mig istället. Jag suckade och tog bort min hand från hennes knä.

”Go down and command that you want to see it then”, suckade jag och visade med handen henne dörren. Nessie sken upp och hoppade upp ur sängen.

“Det var inte så jag menade”, muttrade jag och fick två par ögon tittande konstigt på mig. Gud, jag måste vara trött. Först tänker jag på engelska och sen så pratar jag svenska när jag är i USA. Trött? Ja.

   Jag gick ner i vardagsrummet och när jag kom in fick jag se Nessie stå böjd över Edward som satt i soffan med Bellas huvud i knäet. Bella blundade men jag visste att hon inte sov. Antagligen ville hon bara stänga ute Edwards och Nessies bråk som pågick precis över huvudet på henne. Hon satte sig upp när jag och killarna kom in. Sen log hon mot mig och reste sig upp. Jag följde efter henne in i köket.

”Do you know what they are fighting about?” frågade jag henne. Bella nickade och öppnade kylskåpet.

“Soda?” frågade hon mig och jag nickade. Hon tog fram en och gav den till mig.

”Thanks”, sade jag och tog emot den. Jag öppnade den och drack några klunkar. Det svalde halsen skönt.

”You look tired, you want me to drive you home?” frågade hon. Jag kände mig väldigt trött. Jag var tvungen att stödja mig på bänken annars skulle jag nog ramla ihop och jag hade svårt att hålla mina ögonlock öppna. Bella lade armen om mig och vi gick förbi Edward som nu stod över Nessie istället. They argued häftigt. Oj, lite svengelska där. Jag behövde verkligen en gods natts sömn.

   När jag kom var ingen där. Jag ropade men ingen kom. Jag gick och inspekterade huset lite. Sen hittade jag ett rum med mina saker i och antog att dem hade gett det till mig. Jag letade upp min pyjamas och kröp ner i den redan bäddade sängen. Någon knackade på min dörr när jag precis hade blundat.

”Can I come in?” viskade Taylor på andra sidan dörren. Jag stönade och satte mig upp.

”Sure”, sade jag. Taylor öppnade försiktigt dörren och stängde den lika försiktigt. Hon smög fram till sängkanten och viskade: ”How was it?”

”How was what?” frågade jag sömnigt.

”To be around vampires of course.”