Kapitel 11

Fast jag visste att det skulle bli jobbigt men jag trodde verkligen inte såhär jobbigt.
   Jag stod utanför Seths hus. Huset var rätt litet och gulligt. Det var gult med vita knutar och hade en stor veranda utanför.
Jag tog ett djupt andetag och gick uppför stengången till verandatrappan. Jag gick sakta uppför trappan och stannade utanför dörren. Jag tog ännu ett djupt andetag och knackade på dörren. Jag hörde steg som gick mot dörren. Först blev jag chockad när en tjej öppnade dörren. Först trodde jag det var Melinda. Hon hade lika långt hår men hennes hy var mycket vackrare. Hon försökte sig på ett leende men hennes ögon utstrålade otålighet.
"Hi", sade hon.
"Hi, I'm Kristen. Is Seth home?"
"Oh, you're Seth's new girlfriend. I'm his sister, Leah." Jag trodde hon skulle sträcka fram en hand men istället vände hon sig om och ropade Seths namn. Efter bara några minuter kom Seth. Han lyste upp när han såg att det var jag som stod där. Det var så orättvist att jag visste vad som skulle komma och inte han. Fast jag visste detta kunde jag inte hjälpa att le tillbaka. Leah tittade mellan oss och suckade sen.
"I can't take this", muttrade hon och sprang ut ur huset. Hon vände på huvudet och ropade till Seth. "Tell Mom I'm at Jake's." Seth nickade och hon fortsatte att springa. Vad skulle hon göra hos Jacob? Jag tittade efter henne längre än jag normalt skulle ha gjort, sen tvingade jag mig själv att titta på Seth och hans vackra leende och hans blick. Jag harklade mig och svängde med armarna nervöst. Seth kom på sig själv sen att stå och stirra och gestade att jag skulle komma in. Jag log mot honom och gick in. Han tog min hand och vi gick uppför en trappa. Vi stod i en liten hall och han svängde höger till en dörr som han öppnade. Hans väggar lyste babyblått. Jag tittade på honom och såg att han rodnade.
"My Mum decoreded my room when I was a little boy and I haven't really thought of changing it, not since my dad past away", förklarade han och jag tittade skamset på honom. En liten tår föll nerför hans kind. Jag lyfte handen för att torka bort den, men hejdade mig själv. Det skulle bli jobbigt redan som det var utan min lilla gest.
"I'm so sorry, Seth, I really am." Han nickade och torkade bort tåren själv. Sen drog han med mig till sängen som stod i det vänstra hörnet. Det kändes konstigt att sitta på en säng tillsammans med honom. Jag kom på att vi fortfarande höll i hand och jag drog hetsigt till mig den. Jag ville inte ha onödig kroppskontakt med honom i detta ögonblick. Jag tittade ner på mina knäppta händer i mitt knä och harklade mig lite. Sen tittade jag upp och såg att Seth lutade sig mot mig. Jag visste vad han skulle göra och sade: "We have to talk" innan hans läppar nuddade mina. Han lutade sig bak igen och tittade nyfiket på mig. Jag tittade ner på mina händer igen och svalde ljudligt.
"Seth, this isn't working out for me", började jag.
"What!?" sade han häpet och sorgset. Jag kände mina ögon vattnades och jag kämpade tillbaka mina tårar. Jag ville verkligen inte gråta just nu, inte inför Seth.
"Why?" frågade han sen mer samlat.
"You didn't tell me you had a girlfriend", viskade jag och kände mina kinder bli heta.
"Oh, that was nothing, Kristen. I can't even compare how I felt for you and her. She was just a easy crush." Jag tittade på Seth och såg att hans ansikte var tomatrött.
"I didn't love her the way I love you", tillade han och tittade ner. Fast han precis hade sagt att han älskade mig blev jag rasande. Vad menade han? Älskade han inte Melinda? Var hon bara en enkel förälskelse? Hade hon slösat bort sitt liv på en kille som inte älskade henne? Jag hade redan erkänt att jag älskade honom och jag hade aldrig hört honom säga det så varför var han just tvungen att säga det nu?
   Jag flög upp från sängen.
"Krist..." han tystande när han såg min blick.
"YOU DIDN'T LOVE HER!? YOU SAY THAT YOU DIDN'T LOVE YOUR GIRLFRIEND!? ISN'T SHE ANYTHING TO YOU!?" skrek jag åt honom.
"I did love her, but not the way I love you. I know you don't get the whole imprinting stuff, but do get this. I did love my ex-girlfriend, she was something to me. Was not is." Jag lugnade ner mig men visste inte riktigt om jag kunde sätta mig igen. Seth såg att jag kollade på platsen jag precis hade flugit upp från och han klappade på stället. Jag suckade och satte mig igen. Han tog min hand och jag kunde inte förmå mig att dra undan den igen.
"Why are you so interested in my ex-girlfriend?" frågade han och lekte med mina fingrar. Jag slöt ögonen för att inte behöva möta hans blick fast hans blick var på min hand just nu.
"Because she is my best friend, Melinda. I met her a couple of weeks ago and we just clicked. But I didn't know that she was dating you so it came as a chock and when I saw the way she looked after you broke up. I I... I don't know. But it just felt wrong. We can't bee together anymore, Seth. We just can't, though I so want to but I can't. Not when I have seen her face after your breakup. She is my best friend and even if she's not Nessie, she still counts and I have to do whatever I can to make her even just a tiny bit happy and it doesn't include us being together." Seth satt stilla utan att leka med mina fingrar efter mitt lilla tal om att vi skulle göra slut.
"I understand", sade han och jag öppnade ögonen och tittade på honom. Tårar strömmade nerför hans kinder. "Just you are happy, sweetheart. But I do love you, you must know that but if you just want to be friend I understand that. I can do that." Han släppte min hand och lutade sig mot väggen. Jag lutade mig fram och gömde mitt ansikte i mina händer och lät tårarna komma. Jag var beredd på att han skulle säga att vi kunde kämpa, att vi kunde ha ett hemligt förhållande, att vi skulle strunta i Melinda, men inte det. Allt annat utom det.
   Jag kände hans hand på min rygg som cirkulerade runt runt. Det gick upp för mig att han försökte trösta mig.
"Why are you crying?" viskade han.
"Because I do want to be together with you. I love you, Seth. But I can't ignore Melinda, I can't just as much as I want to, I can't."
"I understand, Kristen." Jag började gråta ännu mer efter det och han försökte trösta mig men det gick inte som planerat. Varför kunde han inte säga saker som var bekripliga? Saker jag kunde förstå? Jag ville att han skulle skrika på mig och alla andra saker jag hade tänkt på innan. Då gick det uppför mig, en sak jag hade tänkt på innan. Tänk så skulle vi kunna ha ett hemligt förhållande. Då behövde jag inte såra Melindas känslor. Jag kunde ljuga för henne och säga att jag och Seth faktiskt hade gjort slut. Jag var otroligt glad över att hon inte var Nessie. Jag skulle aldrig kunna ljuga för Nessie. Jag tittade upp från mina händer och på Seth. Han hade slutat gråta men han tittade fortfarande likadant på mig. Fast en sak var annorlunda. Hans blick utstrålade inte lust längre. Bara vänskap, lycklighet och förundran.
"I got an idea", sade jag och log. Seth log tillbaka och nickade på huvudet. "What if we could have a secret realtionship?"
Han log ännu bredare och nickade häftigare.
"I could lie to Melinda and say that we have broken up and she would believe me. I mean it isn't like she is here on the reservation everyday. We could do that." Seth bara log och nickade. Jag skrattade till och nu var det min tur att luta mig närmare och kyssa honom. Det kändes bättre än någon annan gång jag hade kysst honom för denna kyssen innehöll en sak till; mysteri.

Jag vet att jag skriver rätt korta kapitel och därför försöker jag skriva lite oftare så ni får dem med mindre mellanrum mellan oxå, hoppas det håller upp för dem korta kapitelen.