När vi satt på bussen tillbaka till Lund smsade jag Taylor. Det tog inte lång tid förrän hon svarade. Jag frågade lite om vad hon gjorde, några till ytliga saker tills jag kom vart jag ville komma. Jag tog mod till mig och frågade om hon ville kanske träffa mig och Nessie imorgon. Jag ville berätta för henne om mamma. Men jag var både feg och osäker. Tänk om hon skulle bli sur för jag ville para ihop hennes pappa med min mamma. Jag menar han gick för helsike igenom en skilsmässa just nu med hennes styvmamma. Som tur var, var det hennes styvmamma och inte hennes riktiga mamma. Då skulle jag inte ens kunna fråga överhuvudtaget. Men Nessie puschade mig till att göra det nästa dag.

  Vi väntade på Taylor på Expresso house inne i Lund centrum. Nessie hade såklart aldrig varit där och hon satt och tittade runt på alla människor som pratade snabbt som attan på ett språk hon inte alls kunde och sen på alla människor utanför fönstrerna. Hon var chockad över att vi också hade Burger King i Sverige och några andra kedjor också. Jag kunde inte låta bli att skratta åt henne. Då blev hon sur och slog till mig på armen så nätt hon kunde, men eftersom hon var en halvvampyr gjorde nätt rätt ont på en vanlig människa. Jag gnuggade mig på armen och hon tittade förlåtande på mig, sen skrattade jag och slog till henne och det kunde inte ha känns ett dugg på henne men ändå började hon gnuggade sig häftigt på armen och börja snyfta och jag kunde se små tårar rulla nerför hennes kinder. Plötsligt fick jag panik och jag slog mina armar runt henne. "I'm so sorry", viskade jag om och om igen i hennes öra. Sen började hon skratta högre än jag någonsin hade hört henne skratta förut.

"I'm a good actor, isn't I?" skrattade hon. Jag slog till henne på armen igen och tittade surt på henne. Hon började bara skratta ännu högre och det var flera folk som tittade på oss. Särskilt när jag också började skratta. Inte lika högt som Nessie, men tillräckligt högt för att folk skulle orka vända på sina huvud och titta vem det var som hade så roligt. Jag tog ett bett av min kladdkaka som stod framför mig. Nessie petade till mig och jag tittade hastigt upp. Hon petade på något bakom mig. Jag vände mig om och såg Taylor komma gående på gatan. Jag vinkade till henne, men jag visste inte om hon såg det. Hon kom in i Expresso house och Nessie som inte alls är blyg av sig ställde sig upp och skrek rakt ut "Taylor!" Jag tittade ner i bordet, röd om kinderna. För precis alla hade tittat upp och nu kunde dem inte slita blicken från Nessies vackra ansikte. Taylor hade på sig en blå tunika och svarta legins med sen skinnjacka. Hennes bruna hår låg platt över hennes axlar.

"Hey girls", sade hon när hon hade kommit inom hörområde. Hon skrek inte över hela cafeterian som Nessie gjorde. Hon kramade om Nessie först och jag ställde mig upp så jag kunde krama henne mer ordentligt. Sen satte vi oss alla ner samtidigt och det fick oss att börja skratta igen. Taylor hade ett ojämnt skratt som inte var roligt att lyssna på, men ändå var det rätt sött. Kanske för att hon var söt.

"So, what have you girls done since last time I saw you?" frågade hon och satte armbågarna på det lilla cafébordet med hakan i händerna. Jag ryckte på axlarna medan Nessie började snacka väldigt entusiasktiskt, nästa för entusiasktiskt.

"Me and Kristen just hang out with my parents and her Mom. I hope I dosn't break any rules now, but Kristen's grandma died a couple of days ago. So now she and her Mom lives in a hotel because well her parents doesn't live together anymore. They haven't done that the whole time I have known Kristen. I don't even know why they broke up. But me and my family felt so bad for Kristen and her Mom, gosh I don't even know her name." Nessie tittade på mig medan jag tappade hakan. Taylor följde Nessies blick och nu tittade hon också på mig. När jag hade hittat tillbaka kontrollen över min haka stängde jag den.

"M-m-Maria", mumlade jag.

"That's a beautiful name", sade Taylor och log till mig. "I know what you are doing here." Jag trillade nästan av stolen. Visste hon? Men det kunde hon ju omöjligt göra om nu inte Nessie hade något med detta att göra. Men när jag tittade på henne såg jag att hon var lika chockad som jag var.

"You want to fix your Mom up with my dad and I'm totally fine with that. I will even help you with it. My dad needs a women like your Mom." Hur kunde hon veta det? Hon hade inte ens träffat min mamma.

"Okay, so I don't know your Mom but I would love to have a sister like you", sade hon senare och det var lite lättare att förstå och väldigt smickrande också.

"Nauw, you're so sweet", sade jag och jag kände mina kinder hettade.

"The first or no the second time I saw you I knew we would be best friends." Hon log och hennes ögon gnistrade. Hon var ännu sötare än innan."So when are we doing this?"

"This Saturday?" Det var inte jag som frågade det utan Nessie. Jag visste att hon också var med på detta. Men om jag skulle vara helt ärlig ville jag hellre ha Nessie till syster än Talor men det var ju omöjligt. Hennes föräldrar var så lyckliga tillsammans så det var inte sant och sen var jag osäker på om jag ens ville att min mamma skulle veta att Nessies familj var vampyrer och definitivt inte att hon skulle vara en.

"Done", sade jag sträckte fram min hand mot Taylor. Hon tog den och skakade.

"Hey", sade Nessie och vi alla började skratta igen.